Hey friends!

Internet är tillbaka och jag är tillbaka, men inte här.

Nu flyttar jag och jag hoppas alla ni (jag vet att ni följer med, för det är ju bara mina underbara vänner som läser) följer med mig till min nya blogg.

Allt är inte helt klart med siten. Men... här hittar ni mig i fortsättningen1

http://fashionmeup.se/alicia/

Som sagt, jag har inget internet för tillfället så jag får våldta diverse cafèers internet.

Mina trogna läsare, mina vänner alltså. Snart kommer den här bloggen inte att finnas kvar här.

Bara så ni vet. Hihi :)

Blajblaj på karlavägen 64..jag våldtar deras internet..

Inget internet...

Nej, det är RÄTT osoft men mitt internet har kraschat. Det ska vara fixat på torsdag.

Så till dess får jag nöja mig med 7eleven (som nu) och typ Mocco... soft.. not.

Lite hybris har ingen dött av.

Shit va alla lider av hybris. Det är så jävla bajsnödigt. Förlåt, men hybris är inte sexigt någonstans.

Jag och Lojs gjorde stan igår och hade så kul! Det var riktigt länge sen jag hade så ute faktiskt. Det har gått på ren rutin senaste månaderna, men igår bara njöt vi bara, lutade våra huvuden bakåt och skrattade åt allt!

Började med billig öl i vasastan sen sturecompagniet och en liten stund på le hells kitchen.

Lite tight schema idag, men hard work work ger ledigt i en vecka! Niiiice :)

Trött om natten, trött på dan.

Jag kan inte sova!

Jag har varit tyst i tio dagar eller mer
jag tror jag slipar mina vapen, när ingen ser

Idag har det varit en riktigt jävla bra dag! Långlunch med Bea Och Madie, kollat i en massa butiker i gamla stan. Bara myst helt enkelt!
Bloggen kommer att vara lite tråkigt ett tag (tyvärr), men nästa vecka då händer det grejer ;)

Bland det vackraste jag sett...

Nip/tuck är en fruktansvärt bra serie, min favortiserie faktiskt.

Och det här är bland det finaste jag har sett.

Tjejen, Natasha är blind. Åh, så vackert!

Tell me baby...

Vad ska man göra när någonting känns så förbannat mycket?

En känsla som kryper in och bosätter sig tätt under huden. Som får mitt hjärta att plötsligt rusa. Plötsligt stanna.

En känsla som får mitt blod att frysa till is för att sedan bubbla upp och koka.

Samtidigt som min inre röst skrattar åt mig för att jag är patetisk.

Haha hör jag eka långt bort, men jag är för upptagen med alla tankar som rusar.

Det tar tid har jag hört. Det tar tid vet jag.

Vilken fråga ska man ställa sig själv när man redan vet svaret?

När man redan har ett motiv och vet varför.

Men man kan inte sluta känna.

Åh, vi älskar tills vi blöder.

Sedan faller vi ihop i bitar.

Warning! Low battery...